Räfvhonan av Anna Laestadius Larsson

Titel: Räfvhonan
Författare: Anna Laestadius Larsson
Förlag: Pocketförlaget
ISBN: 978-91-7579-155-5
Språk: Svenska
Antal sidor: 410
Finns hos: Adlibris / Bokus 

************************************************************************************************************************************
Handling: Det är juni 1810 och det brinner en eld på terrassen till det Fersenska palatset. Grevinnan Sophie Piper rör sig oroligt fram och tillbaka, göder elden med brev och avskrifter som under inga omständigheter får hamna i orätta händer.

På Stockholms gator hörs pöbeln ryta: De ska hänga räfvhonan i hennes egna tarmar och sedan supera på Haga. Där förbereder sig drottningen Charlotta på flykt. En båt väntar nere i Brunnsviken för att föra henne bort om folket bestämmer sig för att anfalla slottet. De är båda offer för en omsorgsfullt planerad hatkampanj som dirigeras från Glada tackan. En krog som ägs av Johanna, som en gång kallades pottungen och var Charlottas tjänsteflicka.

Räfvhonan är den fristående och avslutande romanen i trilogin om Charlotta, Sophie och Johanna som läsarna tidigare mött i Barnbruden och Pottungen. Det är en berättelse om hat som förgör och kärlek som överlever trots allt. 
~Goodreads.com~

————————————————————————————————————————————
Kommentarer: Räfvhonan är den avslutande trilogin i denna serie om Charlotta, Johanna och Sophie om 1800-talets Stockholm. Tyvärr kände jag att denna mäktiga trilogi avslutas med stor besvikelse. Visst den är fortfarande bra men den är inte på samma nivå som de två tidigare, detta är den svagaste boken i serien.

Boken var på tok för lång för sitt eget bästa, de första 300 sidorna händer inte så särskilt mycket, kände att den innehåller lite väl många tillbakablickar till de tidigare böckerna, segt med allt politik snack. De sista 100 sidorna tar boken fart och blir även vid vissa tillfällen spännande. Slutet kommer dock lite väl plötsligt, kände inte att historien om dessa tre kvinnor knyts ihop tillfredsställande. Av alla karaktärer så fann jag Johanna mest intressant, skulle gärna ha sett att hennes historia fick mer plats då hon är den enda fiktiva karaktären och skulle nog ha velat ha ett mer tillfredsställande slut för henne.

Författaren har inspireras av Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorps dagböcker som hon började skriva redan som femtonårig när hon kom till Sverige. Charlotta skrev om livet vid hovet 1775–1817 och hennes dagböcker är publicerade och finns tillgängliga på biblioteket, jättehäftigt tycker jag. Och efter att ha avslutat denna serie känns det som att jag måste kolla in dem. Det märks att författaren är mycket påläst, hon är otroligt duktig på att blanda fakta och fiktion. Det kändes som att jag lärde mig mycket under tiden jag läste den här serien. 

Även om jag kände besvikelse över den här delen så är detta en fantastisk och läsvärd serie. 

Betyg: 3 av 5.

Böcker jag läst av Anna Laestadius Larsson:
Barnbruden
Pottungen

Pottungen av Anna Laestadius Larsson

Titel: Pottungen 
Författare: Anna Laestadius Larsson
Förlag: Pocketförlaget
ISBN: 978-91-7579-091-6
Språk: Svenska
Antal sidor: 449
Finns hos: Adlibris / Bokus 

************************************************************************************************************************************
Handling: Det är mars 1792 och Gustav III ligger död på Stockholms slott. På balkongen visar den nye regenten hertig Karl upp sig för folket.

På borggården står Johanna som en gång var slottets pottunge med ett krampaktigt grepp om sin son Nils. Hon om någon vet vad hertigen är kapabel till. I en tid då kopplerskor lurar på krogarna, plitar griper lösdriverskor på gatorna och där de flesta försörjningsmöjligheter är stängda för en ogift mor är Johanna ändå fast besluten att glömma det som varit och skapa sig ett bättre liv. Men hur?

Inne i slottets förgyllda salar drömmer hertiginnan Charlotta om inflytande och makt. Tillsammans med sin hovmästarinna Sophie samlar hon tidens vittra fruntimmer i den hemliga kvinnosalongen Blåstrumporna. 

I Pottungen får läsarna återknyta bekantskapen med pigan Johanna, hertiginnan Charlotta och grevinnan Sophie från Barnbruden. Det är en berättelse om orättvisor, förtryck och det som förenar oss alla: Längtan och kärlek och att få styra sitt eget liv. 

~Goodreads.com~

————————————————————————————————————————————
Kommentarer: Pottungen fortsätter där Barnbruden slutar och även här får vi följa Johanna och Charlotta. Pottungen är en bra uppföljare på Barnbruden håller samma kvalitet som i Barnbruden.

I Barnbruden är det Charlotta som är huvudrollen men i Pottungen är det Johanna som tidigare kallades just Pottungen som är i fokus. Vi får följa alla de tre kvinnornas liv, Charlotta, Sophies och Johannas, men det är Johanna som har huvudrollen.

Delarna om Johanna är de jag tycker bäst om och hon är min favorit i denna serie, vill verkligen läsa mer om henne i sista boken och se vart hennes öde tar henne. Jag gillar hon stark hon är och även andra starka kvinnor som Pina. Vissa delar i boken skummar jag faktiskt förbi, de delar som handlar om hovet, speciellt de delar om de politiska spelen. För min del hade de inte behövt så mycket plats. Det är kvinnoödena jag är intresserad av och vill veta mer om. Det var intressant att läsa om både fattiga och rika. Man irriterar ihjäl sig och lider hur männen behandlade kvinnorna, de behandlar dem rent ut sagt som våp. De tvingades stå i skuggan av männen, männen var enligt lagen deras förmyndare som kunde behandla dem precis som de ville, var ingen skillnad oavsett klass. När de gifte sig bokstavligt ägde männen dem.

Författaren skriver på ett lättsamt sätt och välskrivet är det. Språket är lite gammaldags men det gör inget det är så passande i denna bok. Hon skriver och beskriver på ett så levande sätt, det känns som att man själv är med och allt blir så levande i mitt huvud. Riktigt intressant skildring av Stockholm i slutet av 1700-talet. Man riktigt känner stanken och smutsen och även lyxen och flärden bland hovet.

Jag kan bara tänka mig mängden research författaren har gjort för att skriva dessa böcker. Ett fantastisk sätt att lära sig om svensk historia. Med andra ord, boken gillas verkligen.

Betyg: 4 av 5.

Böcker jag läst av Anna Laestadius Larsson: 
Barnbruden

Barnbruden av Anna Laestadius Larsson

Titel: Barnbruden
Författare:Anna Laestadius Larsson
Förlag: Piratförlaget
ISBN: 978-91-6420-394-4
Språk: Svenska
Antal sidor: 410
Finns hos: Adlibris / Bokus 

************************************************************************************************************************************
Handling: Det är juni 1774 och det kungliga linjeskeppet Sofia Albertina närmar sig Sveriges kust. Ombord finns Hedvig Elisabeth Charlotta, femton år gammal och den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia. 

Den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen förbannar tyst sin mor som tvingar med henne på resan. Hon vill inte passa upp på en trilskande tysk barnrumpa, i tankarna är hon på bal i prins Fredriks armar. 

I Stockholm förbereder Gustav III och hans hov ett ståtligt mottagande. Förväntningarna på flickan är höga, hon ska gifta sig med kungens bror Karl och skänka landet den tronarvinge man så länge väntat på. 

Och långt under slottets vackra paradvåningar vaknar Pottungen, den stumma flickan som tar hand om andras skit. 

Det är upptakten till journalisten Anna Laestadius Larrsons debutroman Barnbruden, som är första delen i en planerad trilogi. En berättelse om vänskap, svek, maktlystnad och frihetstörst som för läsaren tillbaka till den gustavianska tiden, skildrad ur kvinnornas perspektiv.
~Goodreads.com~

————————————————————————————————————————————
Kommentarer: Jag gillar att då och då läsa historiska romaner, det är alltid intressant läsning om hur det var förr. Den här har jag varit sugen på att läsa ett bra tag och äntligen blev det dags.

Jag gillade verkligen den här boken, mycket intressant historiskt skildring skriven ur flera kvinnliga perspektiv. Riktigt intressant att läsa om hur det gick till på 1700-talet, det kändes som att jag samtidigt lärde mig en del.

Barnbruden är välskriven, lättläst och har ett bra flyt som gör att jag bara vill fortsätta läsa. Intressant att få följa både tjänstefolket och kungafamiljen. Det är även kul att läsa beskrivningar av miljöerna i det gamla Stockholm. 

Barnbruden gav en bra inblick i hur det var att leva och vara kunglig, mycket intriger och inget lätt liv speciellt för kvinnor. Det slog mig dock hur tråkigt och innehållslöst det måste ha varit att leva vid hovet. Visst de vältrade i stort sett i lyx, fest, bal, god mat och lek men det kändes som att de var tvungna att vara där hela tiden vare sig de ville eller inte.

Mycket av berättelse är författarens egen fantasi men en hel del är baserat på Hertiginnan Charlotts dagbok, häftigt. Jag har både del två och tre i hyllan, så dem kommer jag definitivt läsa. Är faktiskt sugen på del två snart.

Betyg: 4 av 5.