Donna Tartt

The Secret History av Donna Tartt

Titel: The secret history
Författare: Donna Tartt
Förlag: Peunguin Books
ISBN: 978-01-4016-777-1 
Språk: Engelska
Antal sidor: 629
Finns hos: Adlibris / Bokus 

************************************************************************************************************************************
Handling: Under the influence of their charismatic classics professor, a group of clever, eccentric misfits at an elite New England college discover a way of thinking and living that is a world away from the humdrum existence of their contemporaries. But when they go beyond the boundaries of normal morality their lives are changed profoundly and for ever. 
~Goodreads.com~
————————————————————————————————————————————
Kommentarer: ”The secret history” utkom på engelska redan 1992 och var författarinnans debutroman. Jag läste som ni ser den engelska utgåvan. Tacka gudarna för det, har hört att den svenska översättningen var väldigt kass översatt. Det kanske har kommit nyöversättningar som är bättre men jag hade den engelska upplagan hemma.

Började läsa boken med stora förväntningar, varför har jag egentligen inget bra svar på. Förväntningarna infriades inte riktigt om man säger. I början tyckte jag faktiskt att den verkade fascinerande och spännande. Vi får läsa boken ur Richards perspektiv, det är han som berättar denna så hemliga historia. I inledningen får vi reda på att ett mord begåtts och att Richard var med när det hände och var delaktig. Och nu ska historien berättas och vi få reda på vad som ledde upp till detta mord.

Efter ca 100 sidor kände jag vad är detta för ordbajseri. För det är verkligen så himla mycket ordbajseri, väldigt mycket. Det är oändliga dialoger, som aldrig tar slut. För detaljerade beskrivningar där jag inte tillåts att tänka själv, jag kände för att skumläsa långa stycken, jag hade inte missat något av berättelsen om jag hade gjort så. Det är ett krångligt språk emellanåt. Det är långa meningar med så ointressant information för mig som läsare. Och för att inte tala om alla uttryck på grekiska, franska och latin som man inte översatt alls, hur ska jag som läsare fatta vad det står?! Och för att inte säga om kapitlen som är oändligt långa, de tar liksom aldrig slut. Jag kände att berättelsen liksom aldrig kom till saken.

Ca 400 sidor in sker detta mord och då har vi över 200 sidor kvar där vi ska läsa om karaktärernas sett att hantera det. Jag får liksom ingen kläm på dem, det känns som att de inte känner någon skuld eller ånger alls utan de spenderar mest dagarna med att dricka alkohol, ta olika sorters droger och har sex. De är alla osympatiska och jag gillar inte någon av dem kanske Henry som visar sig vara något av ett psykfall. Richard är helt intetsägande trots att det är han som berättar historien. För utdragen och långrandig. Den hade kunnat kortats ner en tredjedel, det hade den vunnit mer på. Den är alldeles för lång och visst det är ett medvetet val av författaren men det funkar helt enkelt inte.

Nu låter det som att jag inte gillade något med denna bok men så var inte fallet. Det är en bra skildring av collegeliv och det behov vi människor har av att passa in. Den har en underton av mystik. Men jag förstår helt inte dess storhet och varför den fått klassikerstatus vilket jag verkligen inte förstår. Den var helt ok men inte mer och jag tyckte inte att den var så speciell. Men visst jag är nöjd med att tillslut har läst den, men det kommer nog dröja ett tag innan jag orkar ge mig på Steglitsan.

Betyg: 3 av 5.